Förlåt för sämst uppdatering!

Men har haft massa annat för mig och har bara inte orkat blogga, ni förstår nog.

Det jag va så himla glad över i början av veckan som va en hemlighet, va att jag, pappa och Alex i onsdags va och tittade på ett shettis sto att köpa.
Vi har nämligen (ganska länge) tänkt tanken att lämna tillbaka Bella.

Vi har gett henne Sjukt mycket mat, men hon har bara blivit smalare och smalare och ju mer jag har ridit och försökt bygga upp muskler har hon bara tappar mer och mer muskler.

I somras fick vi jätte många anmälningar på oss för att hon va så smal, så i augusti kom en veterinär hit och tittade till henne och sa bara "ge henne lite mer av det och det så kommer hon bli bättre snart, hon är ju en travare och detta är ett typiskt beteende för travare på hösten"
Så vi följde hans råd och visst, hon blev väll bättre och när hon äntligen såg "normal" ut så höjde vi ändå maten ännu ett snäpp för att hon inte skulle bli så smal igen plus att det bara blev kallare och kallare.

Men på fyra månader har hon rasat i vikt igen trots att vi höjt maten ännu mer.

I torsdags fick vi en ny anmälning på oss så samma tjej som kommit från Länsstyrelsen alla andra gånger kom hit.
Vi tog ner Bella i stallet och hennes (tjejens) reaktion går inte att beskriva.

Vi berättade hur mycket mat hon fått och att vi senaste månaden ökat ännu mer och gett henne fri tillgång till hö.

Och precis som hon sa till oss så såg Bella ut som en häst som aldrig fått mat i hela sitt liv vilket är sjukt med tanke på hur mycket mat hon fått.
Hon sa också det att en häst som varit friskt och fått så mycket mat skulle sett ut som en tunna.

Hon sa till oss att ringa hit en veterinär så fort som möjligt och det gjorde vi också, vi ringde även Bellas ägare och pratade om allt som hänt och vad tjejen från Länsstyrelsen sagt "jag tror att ni får göra er beredda på att veterinären kommer säga att det är avlivning som gäller"

På fredag vid 11 tiden ringde mamma mig och berättade att veterinären skulle komma vid klockan 12:00 idag istället för på onsdagen veckan efter.
Hon sa att hon var på väg hem för att hon ville vara hemma ifall Bella behövde avlivas, så mamma hämtade mig och alla andra syskon så att vi skulle få vara med.

Veterinären var Jätte trevlig!
Verkligen skönt att få höra det vi fick höra av en trevlig tjej som verkligen menade det hon sa.

Hon tittade på Bellas tänder och vi pratade om hur mycket mat Bella fått m.m

Hon upprepade hela tiden att vi gjort det vi har kunnat och att detta är ett problem Bella måste ha haft länge.

Med störts sannolikhet (99,9 %) hade Bellas njurar slutat att fungera som dem ska, hon hade cancer i tarmarna och pågrund av det har hon behövt ta från sina muskler för att få protein så hennes bakben va dubbelt så tjocka för att hon äns skulle kunna stå upp.
Hon kunde inte ge ett 100% säkerställande med tanke på att då skulle Bella behöva åka in på klinik och ta massa prover och kostnaderna hade blivit skyhöga och det är inte äns säker att det hade visat vad problem varit.

Veterinären pratade i telefon med Bellas ägare och kom fram till att det var bäst för allas skull att Bella skulle få somna in.

Det värsta av allt på hela dagen var att se pappa gråta.
Har kanske sett honom gråta en eller två gånger innan men jag har aldrig sett honom gråta som jag gjorde i fredags, vilket var hemskt.

Ca två timmar efter allt så åkte hela familjen utom mamma och hämtade shettisen Celika som vi tittade på i torsdags.

Kommer ett inlägg senare om hur första helgen med Celika gått.

Men nu vet ni iallafall allt som har med Bella att göra.

Puss<3