Jag väljer att lyssna på min magkänsla och jag försöker nu avboka muntan, jag har mejlat min menor och så skall jag prata med henne det första jag gör imorgon på morgonen för att se om det går att avboka och hitta en ny.

Det känns surt och jag är besviken på mig själv för att jag ens tänker på att avboka då jag verkligen vill få gjort den men det känns bara inte rätt. 

 

Informationen fastnar inte och jag har en obehaglig känsla sedan muntan i söndags, jag känner mig på något sätt utnyttjad, ja alltså... inte utnyttjad egentligen men typ, varför skall jag plugga arslet av mig för något jag vill när jag möts av arrogans, hade det varit jag som kommit 40 minuter försent hade det påverkat mitt betyg och han hade antagligen inte ens väntat på mig, tiderna är väl inte bara för mig som elev att följa?

Jag förstår till 200% att läraren kan bli försenad på muntan innan eller något liknande men när läraren kommer 40 minuter försent, tror att jag är någon annan trots att jag "loggar in" med mitt namn och utsäktar sig med att han glömt min muntatid så blir jag bara så besviken, detta är första gången jag gick in med förväntningen om att faktiskt få ett B, jag hade fått B på ett uppdrag och låg hela tiden på gränsen mellan B och C och nu kändes det verkligen som att jag hade möjligheten att bevisa att jag förtjänade ett B och så är det inte jag som gör ett misstag utan läraren, vad gör jag åt det lixom, jag kan ju inte intala mig själv att jag pluggat för lite eller att jag var för nervös, för nu var det faktiskt inte mitt fel. Men ändå känns det som mitt fel och det känns så mycket värre än efter en munta där jag gjort bort mig. Under hela muntan kändes det som att han redan hade bestämt vad han skulle sätta för betyg, när jag svarade säkert på en fråga gav han mig inte en följdfråga för att se hur mycket jag verkligen kunde som alla andra lärare gjort på mina muntor utan han istortsätt avbröt mig för att hoppa till nästa fråga. 

Kanske har jag haft tur med mina andra lärare eller så tar jag det bara onödigt hårt men jag vet inte riktigt vart jag skall ta vägen, lusten att plugga har försvunnit helt och trotts att jag hittat en högskoleutbildning jag vill gå på och några dröm jobb så drog verkligen denna upplevelsen ner mig på jorden för att få mig att börja ifråga sätta mig själv igen. 

 

Vad gäller högskola har jag hittat det jag skall söka till, det kommer bli distansskola igen då jag planerar att resa lite om det finns möjlighet, kanske flytta hemifrån eller vad som nu händer, i vilket fall som helst vill jag inte vara låst till en speciell stad. Jag kanske väljer att bo kvar här under den utbildningen med men då är det mitt val och för att jag vill det. Jag har stora problem med avslut, usch ryser av bara tanken, att slutföra något betyder att något nytt okänt måste börja och det är väldigt tufft för mig, så därför vill jag ha alla dörrar öppna under tiden jag gör något. Anledningen till varför jag inte klarade av ett "vanligt" gymnasium var just för att jag kände mig fångad, besluten var aldrig upp till mig kändes det som. 

Det kommer inte bli psykologiutbildning som jag egentligen haft i tanken i flera, flera år, känner inte för att plugga 5 år, dessutom på en "vanlig" skola för att sedan behöva göra 12 månaders praktiskt tjänstgörning för att sedan äntligen få söka efter psykologlegitamition.

Istället blir det en utbildning på 3,5 år och det känns lite mer lagom, dessutom finns inriktningen som distansstudie och den känns bara mer mig. Vad det är för linje tänker jag inte berätta än, anledningen? jag kommer antagligen hinna ångra mig hundra gånger innan det är dags så det får stanna inom familjen ;) 

 

Jag måste säga att jag känner mig lite bättre nu när jag skrivit detta inlägget, det har tagit cirka 40 minuter att skriva men jag har verkligen släppt lös allt och det behövdes. Det är inte ofta jag skriver riktigt så här ärliga inlägg och jag vill göra det klart för er att jag inte har något emot läraren som person, han verkade trevlig och rolig men just denna händelsen var väldigt jobbig för mig. 

 

Jag återkommer imorgon (ja, alltså imorgon på morgonen, för det är ju redan ny dag nu...) och så får vi se hur allt löser sig, måste jag ha muntan så får jag väl ta den smällen men jag hoppas innerligt att det går att boka om den, jag behöver lite tid på mig att smälta söndagens munta och sedan är det bara att ta nya tag. 

 

Sov gott!